Denna förbannade chèvre. Det händer att jag tittar på något matprogram, och låter snålvattnet rinna medan den ena kulinariteten efter den andra dukas fram. Men så tittar kockarna lite leende med huvudena lätt på sned in i kameran och säger: "Och så toppar vi med lite chèvre." !!! Varför?
För att inte tala om denna koriander som vanemässigt läggs som en komposthög över en i övrigt välsmakande rätt. Varför? En annan vederstygglighet såg jag i en tidning om nyssens. "Pepparkakskryddad skinkgriljering." Varför skulle man vilja pepparkakskrydda sin skinka? Pepparkakor är pepparkakor, och skinka är skinka. Punkt.
Så var det dags för ett julrim, skriven i versmåttet redondilla, en spansk skapelse om 4 versrader, 6 eller 8 stavelser per versrad, trokéisk och rimflätan A B B A).
Tomten kommer med sin klappsäck
far är varm och glad av glöggen
tittar gör han djupt i möggen
gommar skållas, brännhet julknäck.
Och här kommer recensionen:
Författaren, om han nu kan kallas för det, lyckas inte ens att vara pekoralsk. Dessutom försöker han dölja sin lyriska oförmåga med att försöka skämta om saker som alkoholism och brännskador. Tur för författaren att det inte är dödsstraff för usel lyrik, vilket det snarast bör göras undantag för i det här fallet.
Och här är svaret:
Recensenten har lika lite kunskap om mitt stora skapande som en amöba om Kondratij Fjodorovitj Rylejev. Fortsätt du med att skriva i flicktidningarna Frida och Okej i spalten "Fråga Farbror Felix om allt du inte vågar fråga dina föräldrar om." Snuskgubbe!!!
Julkuligt hälsar
(mor) Faderer
Rylejev Amöba
tisdag 23 december 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


